Att omkring två procent av den vuxna befolkningen har spelproblem är vi ”vana” vid att läsa i diverse rapporter och debattartiklar. Men att siffran för ungdomar mellan 16-17 år är dubbelt så hög talas det sällan om. Nu riktar regeringen 13,7 miljoner till det förebyggande arbetet frågan.
En av The Gambler Magazines absolut mest lästa artiklar sedan starten är självtestet ”Är du spelberoende?”. Testet är hämtat från Stödlinjen och dagligen hittar en eller ett par besökare dit via diverse sökmotorer.
Spel är roligt, men spelberoende är förstås ett gissel.
Omkring två procent av den vuxna befolkningen är problemspelare enligt Folkhälsomyndigheten, varav en sjundedel har så allvarliga spelproblem att man troligen behöver behandling.
Bland ungdomar (16–17 år) är andelen problemspelare fyra procent.
Ministern: 4 procent av 16-17-åringar har spelproblem
Nu meddelar regeringen att man gör en utökad satsning på kunskapsspridning kring det utbredda spelberoendet i landet. Totalt handlar det om 13,7 miljoner kronor till Folkhälsomyndigheten.
– Fyra procent av 16-17-åringarna är problemspelare, säger sjuk-, idrotts- och folkhälsominister Gabriel Wikström till Aftonbladet. Det kan få konsekvenser på en lång rad områden i framtiden, fortsätter han.
På frågan om varför den här satsningen kommer först nu svarar Gabriel Wikström att det är ett växande problem som inte varit tillräckligt prioriterat tidigare. Även marknadsföringen av spel lyfts fram av sjuk-, idrotts- och folkhälsoministern.
– Jag är säker på att det hänger ihop med ny teknik och nya attityder men också en mer aggressiv marknadsföring från spelbolag som inte har på den svenska marknaden att göra. Och unga är så klart mer sårbara, säger Gabriel Wikström till Aftonbladet.
Frågan huruvida spelbolagen investerar mer pengar i marknadsföring ska dock inte kommenteras helt skrupelfritt.
Spelreklamen minskar
Lotteriinspektionens kommunikationschef, Joakim Rönngren, redogjorde för frågan i en intervju med Sveriges Radio tidigare i år:
– Faktiskt har vi sett en minskning (av spelreklam), särskilt under kvartal tre. Nu finns inga siffror klara för 2015 totalt sett, så vi vet inte riktigt hur det ser ut ännu. Men jag tror också att diskussionen, att man pratar mer om det (spelreklam), kan också göra att man tycker att det är mycket mer (spelreklam).
Vad gäller spelreklamens påverkan på ett eventuellt ökat spelberoende menar Joakim Rönngren att forskningen inte riktigt är entydig ännu.
Intresseklubben kan även notera att det är ett år sedan Lotteriinspektionen lanserade projektet ”Prata om spel” för att medvetandegöra frågan med hjälp av utbildningsmaterial till lärare och skolor.
Ingen ökning av statsbidraget då
Tidigare i januari offentliggjordes de organisationer som arbetar mot spelberoende som erhåller statsbidrag för 2016 via Folkhälsomyndigheten. Spelberoendes Riksförbund var en av organisationerna som fick betydligt mindre än vad man ansökt om, och dessutom mindre än för 2015.
– Naturligtvis är vi besvikna att vi får mindre i statsbidrag, sa Spelberoendes riksförbunds ordförande, Kim Grahn, till The Gambler Magazine då. Staten talar mycket om att minska skadeverkningarna av spel, alkohol, tobak och narkotika men samtidigt ger de minskade anslag till Folkhälsomyndigheten, utvecklade hon i artikeln.
Återstår nu att se hur regeringen och Folkhälsomyndigheten avser fördela sina pengar i termer av satsningar och aktiviteter.
Om siffran (4 % av de övre tonåringarna har spelproblem) stämmer är det inga glada uppgifter och med all säkerhet något som på flera sätt tas med i den pågående spelutredningen.
