Med anledning av jättevinsten i amerikanska lotteriet Powerball intervjuas Lotteriinspektionens kommunikationsdirektör om spel och spelmarknaden i Sverige. Han berättar bland annat att mängden spelreklam inte har ökat – men att reklamen allt oftare diskuteras, och att vi möjligen just därför lägger märke till den.
Lotteriinspektionens representant berättar också att det inte finns något lotteri i Europa som kan jämföra sig med jättevinsten i amerikanska Powerball, där tre vinstlotter delar på motsvarande 13,7 miljarder kronor.
– Det här (vinsten i Powerball) är två och en halv gånger mer än vad hela det svenska spelsystemet ger staten per år, säger Joakim Rönngren i Sveriges Radio Studio Ett, för att sätta vinsten i ett perspektiv.
Han förklarar också att det i grund och botten inte är speciellt konstigt att sådana här stora vinstsummor växer fram.
– Det handlar om sannolikheter, jackpots som ligger inne. Det är inget konstigt, vi har lotterier i Europa där det också tar tid att få fram de högsta vinsterna.
Den svenska statskassan får in mellan 6-7 miljarder kronor från spel i landet. Hur vanligt är det att vi svenskar spelar?
– Det är oerhört vanligt, men det har minskat. Nu ser vi att ungefär 70 % i åldern 18-74 år spelar. För tio år sedan såg det annorlunda ut.
Varför minskar spelandet?
– Det finns mycket i nöjeskakan, sociala spel på till exempel Facebook, och det är många som slåss om medborgarna(s tid).
Joakim Rönngren berättar också att svensken lägger i genomsnitt 2 500 kronor per år på spel.
Det låter ju inte så där jättemycket egentligen, samtidigt vet vi ju att vissa hamnar i träsket och blir spelmissbrukare. Går det att säga vilka spel triggar igång ett spelberoende?
– Man brukar säga snabba spel, det vill säga med kort tid mellan insats och vinst, är problematiska. Där bör man förhålla sig försiktigt, och också ha ett regelverk kring. Men ett lotto, som har en längre ledtid, är inte bland högriskspelen.
Lästips: Spel om pengar betydligt vanligare i glesbygden än i storstäderna
Vad gäller uppfattningen om den ökade spelreklamen i Sverige redogör Joakim Rönngren att den totala mängden minskat.
– Faktiskt har vi sett en minskning, särskilt under kvartal tre. Nu finns inga siffror klara för 2015 totalt sett, så vi vet inte riktigt hur det ser ut ännu. Men jag tror också att diskussionen, att man pratar mer om det (spelreklam), kan också göra att man tycker att det är mycket mer (spelreklam).
Vad gäller spelreklamens påverkan på ett eventuellt ökat spelberoende menar Joakim Rönngren att forskningen inte riktigt är entydig ännu. Vidare berättar han att syftet med den nya spelregleringen är att skärpa lagstiftningen, genom att till exempel öppna upp för fler (reglerade) aktörer på den svenska spelmarknaden.
Lyssna på hela intervjun i spelaren nedan eller här.
