Nyheter om spel och spelbranschen sedan 2012

WHO väntas erkänna dator- och tv-spelsberoende som sjukdom

Data- och tv-spelsberoende kommer i år att erkännas som en sjukdom av världshälsoorganisationen WHO, meddelar en talesperson för FN-organet, enligt Sveriges Radios rapportering.

Diagnosen kallas enligt WHO för ”gaming disorder” och har fått den svenska benämningen ”spelstörning”. Spelstörning kommer ingå i den nästa upplagan av Världshälsoorganisationens klassificeringssystem för sjukdomar som släpps i juni.

Beslutet väntas väntas leda till att kunskapen om beroendeformen tvingas bli bättre.

Den preliminära definitionen är att en person ska ha en nedsatt förmåga att kontrollera sitt spelande. Ingår gör även att spelandet ”tar över” andra intressen (och delar av livet) – samt att spelandet fortsätter trots negativa konsekvenser.

[irp]

Oklart var gränsen mellan ”sunt spelande” och ”sjukdom” ska gå

Oskar Foldevi driver en privat klinik som tar emot personer som upplever problem med sitt data- och tv-spelande.

– Det [beslutet ]bör göra att man får mer fokus på det här, att fler personer som har problem får bättre rättigheter till hjälp, och får bättre hjälp än vad som har varit fallet innan, säger Oskar Foldevi.

Men alla är inte helt positiva till beskedet.

– Många forskare är negativa till att man klassificerar det och sätter en diagnos på det här nu, många tycker att man inte är redo för det, redogör Oskar Foldevi.

Han utvecklar:

– Till exempel menar de att vi ännu inte vet vad som ska krävas för att det ska vara en diagnos, vad innebär ett problematiskt spelande eller en spelstörning i förhållande till allt annat spelande – var ska gränsen gå?

[irp]

”Kunskapen i Sverige tvingas bli bättre”

Enligt större europeiska studier beräknas omkring 1-2 procent av den unga befolkningen vara drabbade av sjukdomen.

Oskar Foldevi hoppas beslutet får upp kännedomen om det växande problemet med dator- och tv-spelsberoende.

– Många av dem som söker sig till min klinik har först försökt få hjälp någon annanstans, hos en vårdcentral eller skolsköterskan till exempel. Nästan alla säger att kunskapen om det här är väldigt dålig. Nu när WHO uppmärksammar det här kommer kunskapen i Sverige tvingas bli bättre, säger Oskar Foldevi till Sveriges Radio.

Gå till Start