Spelinspektionen har publicerat en omfattande rapport som kastar ljus över den svenska spelmarknadens mest komplexa utmaning: olicensierat onlinespel.
Rapporten, som släpptes i april 2025, visar att medan kanaliseringsgraden ligger på 86 procent, finns det fortfarande betydande problem med spel utanför det licensierade systemet.
Vad betyder kanaliseringsgraden på 86 procent egentligen?
Kanaliseringsgraden mäter hur stor andel av det totala spelandet som sker inom det licensierade systemet. När Spelinspektionen rapporterar att 86 procent av det konkurrensutsatta spelet skedde på licensierade sidor under 2023, låter det positivt – men myndigheten är tydlig med att måttet är omdiskuterat och ger inte hela bilden.
Det som gör situationen komplex är att inte allt olicensierat onlinespel faktiskt är olagligt i Sverige. Detta skapar vad Spelinspektionen beskriver som en ”tredelad marknad” bestående av:
- En licensierad marknad
- En olicensierad laglig marknad
- En olicensierad olaglig marknad
Hur många spelsidor finns det egentligen online?
Rapporten avslöjar att det finns ett ”oräkneligt antal” spelsidor online globalt. Spelinspektionen har dock utvecklat metoder för att identifiera vilka olicensierade spelsidor som svenskar faktiskt använder, och myndigheten bedömer att de idag har en god överblick över denna marknad.
De olicensierade spelsidor där svenskar spelar kan delas in i fyra huvudkategorier:
Spelbolag med EU-licens
Många av de sidor svenskar använder har licenser från andra EU-medlemsstater. Dessa aktörer verkar i en juridisk gråzon – de är inte olagliga enligt svensk lag, men de följer inte heller svenska regler för konsumentskydd och ansvarsfullt spelande.
Aktörer med licens i tredjeland
Vissa spelbolag har licenser från länder utanför EU, som Malta, Gibraltar eller Curaçao. Även dessa befinner sig ofta i gråzonen vad gäller svensk lagstiftning.
Helt olicensierade aktörer
Det finns också spelbolag som saknar licenser i någon jurisdiktion överhuvudtaget. Dessa representerar de mest riskfyllda alternativen för svenska spelare.
Skinbetting
En växande kategori är så kallat skinbetting, där spelare använder virtuella föremål från datorspel som insatser. Detta är ett område som Spelinspektionen följer särskilt noga.
Vad driver efterfrågan på olicensierat spel?
Rapporten identifierar flera faktorer som får svenska spelare att söka sig till olicensierade alternativ:
Begränsningar från licensierade spelbolag
En betydande faktor är att spelare blir limiterade eller helt utestängda från licensierade spelbolag. När professionella spelare eller de som vinner konsekvent begränsas, söker de sig naturligt till alternativa plattformar.
Självavstängning i Spelpaus.se
Paradoxalt nog driver det nationella självavstängningsregistret viss efterfrågan på olicensierat spel. Personer som har stängt av sig från licensierade sidor kan fortfarande komma åt olicensierade alternativ.
Lockande bonuserbjudanden
Olicensierade spelbolag erbjuder ofta mer generösa bonusar än vad som är tillåtet enligt svenska regler, vilket lockar spelare som jagar extra värde.
Utbud som saknas på svenska marknaden
Vissa spelformer eller odds som inte finns på licensierade svenska sidor driver spelare till internationella alternativ.
Högre återbetalningsprocent (RTP)
Några spelare tror att olicensierade casinon erbjuder högre RTP, även om detta påstående saknar grund enligt rapporten.
Kryptovaluta-möjligheter
Möjligheten att omvandla kryptovaluta till svenska kronor genom spelverksamhet lockar vissa användare.
Målgrupper för olicensierat spel
Spelinspektionen har identifierat fyra huvudkategorier av spelare som använder olicensierade tjänster:
De ovetande
En förvånansvärt stor grupp spelar på olicensierade sidor utan att veta att de gör det. Dessa spelare saknar helt enkelt kunskap om skillnaden mellan licensierade och olicensierade aktörer.
De som vill spela med färre begränsningar
Professionella spelare och de som stöter på begränsningar hos licensierade aktörer söker aktivt alternativ med färre restriktioner.
Minderåriga och unga spelare
En särskilt utsatt grupp som ofta lockas av enklare registreringsprocesser och svagare ålderskontroller på olicensierade sidor.
Avstängda från Spelpaus.se
Personer med spelproblem som har stängt av sig men fortsätter spela utgör en riskgrupp som Spelinspektionen är särskilt oroad över.
Betalningslösningar – nyckeln till tillgänglighet
Rapporten understryker att möjligheten att sätta in och ta ut pengar från olicensierade spelsidor är ”en avgörande fråga för tillgängligheten”. Trots att svenska banker och betaltjänstleverantörer har skärpt sina rutiner, finns det fortfarande vägar för spelare att finansiera sitt spelande på olicensierade plattformar.
Kryptovalutor spelar en allt större roll som betalningsmedel, vilket gör det svårare för myndigheter att spåra och kontrollera transaktioner.
Marknadsföring lockar svenska spelare
Olicensierade spelbolag använder sofistikerade marknadsföringsmetoder för att nå svenska spelare:
- Affiliatesidor och jämförelsesidor som framställer olicensierade alternativ som attraktiva
- Cookies och datainsamling för riktad marknadsföring
- Sociala medier med skräddarsydda annonser
- Direktmarknadsföring genom anonyma SMS och e-post
- Marknadsföring av skinbetting särskilt riktad mot unga
Internationella jämförelser och utmaningar
Rapporten visar att alla länder brottas med liknande utmaningar. Spelinspektionen har studerat erfarenheter från Danmark, Nederländerna och Storbritannien och konstaterar att länder med enklare regelverk – en tvådelad marknad istället för Sveriges tredelade – ofta kan arbeta mer effektivt med kanalisering.
Vissa länder har infört mer drastiska åtgärder som:
- DNS-blockering av olagliga spelsidor
- Betalningsblockering
- Samverkan med söktjänster och värdtjänstleverantörer
- Kriminalisering av deltagande i olagligt spel
Dock saknas ofta utvärderingar av hur effektiva dessa åtgärder verkligen är.
Spelinspektionens begränsade handlingsutrymme
En central utmaning är att Spelinspektionen inte kan ingripa mot alla olicensierade spelsidor där svenskar spelar. För att spel ska anses olagligt enligt spellagen krävs att det så kallade ”riktningskriteriet” är uppfyllt – det vill säga att spelsidan marknadsförs mot Sverige eller är utformad för den svenska marknaden.
En hög andel av det spel som sker från Sverige på olicensierad marknad faller därmed inte under svensk jurisdiktion, vilket har lett till att regeringen tillsatt en utredning för att se över spellagens tillämpningsområde.
Rekommendationer för framtiden
Spelinspektionen presenterar en rad rekommendationer för att stärka arbetet mot problematiskt olicensierat spel:
Till regeringen:
- Skyndsam beredning av utredningens förslag om spellagens tillämpningsområde
- Aktiv bevakning av EU-rättslig utveckling
Egna åtgärder:
- Utveckling av metoder för att utreda olagligt spel
- Förbättrad kommunikation till betaltjänstleverantörer
- Fortsatt övervakning av skinbetting och lootlådor
- Riktade informationsinsatser mot unga spelare
- Förbättring av Spelpaus.se under 2025
Slutsatser – en komplex utmaning utan enkla lösningar
Rapporten understryker att det inte finns några universallösningar för problemet med olicensierat spel. Istället krävs en kombination av åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan.
Trots begränsningarna i nuvarande regelverk betonar Spelinspektionen att myndighetens ingripanden, där de är möjliga, har effekt och är viktiga. Myndigheten varnar för att tappa kraft i det pågående arbetet även om regelverket utreds.
Den svenska spelmarknaden står inför en balansgång mellan att skydda konsumenter och upprätthålla ett attraktivt licensierat utbud. Med 86 procent kanalisering har Sverige kommit långt, men de återstående 14 procenten representerar komplexa utmaningar som kräver både nationella och internationella lösningar.
Rapporten visar tydligt att kampen mot problematiskt olicensierat spel är långt ifrån över – och att framgången kräver kontinuerlig anpassning till en ständigt föränderlig digital miljö.
Hela Spelinspektionens rapport finns att läsa här: Spelinspektionens lägesbild – onlinespel utanför den licensierade marknaden (April 2025)
