Forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har undersökt hur spelbolag ser på sin roll gällande ansvarsfullt spelande. Resultaten visar att utlandsbaserade företag idag följer sina kunders spelmönster i större utsträckning än företag baserade i Sverige.
Forskarna har intervjuat både utlandsbaserade företag och företag baserade i Sverige. De har undersökt hur företagen ser på ansvarsfullt spelande, spelproblem och hur förberedda de är på de nya reglerna.
Resultaten visar att företag utan licens har en längre historik av att följa kunders spelmönster än företag baserade i Sverige. En del bolag har också börjat arbeta mer proaktivt och kontaktar kunder som uppvisar ett problematiskt spelmönster.
[irp]
Forskarna: Räcker det med information?
Det finns dock en del paradoxer gällande bolagens ansvarstagande, menar forskarna.
– Överlag har alla bolagen samma syn på vad problemspelande och ansvarsfullt spelande innebär. De ser en förlust av kontroll över spelandet som ett tecken på spelproblem. Samtidigt bygger de åtgärder företagen erbjuder på aktiva val hos problemspelaren, säger David Forsström, forskare i folkhälsovetenskap och en av författarna i studien.
– Inget av bolagen diskuterar om det är möjligt att göra detta aktiva val om man väl har förlorat kontrollen över sitt spelande, fortsätter han.
En fråga som kvarstår inför omregleringen är därför enligt forskarna om det räcker att enbart informera spelare om åtgärder för att minska spelande. Kanske behövs mer omfattande reglering för att förhindra problemspelande, menar dem.
[irp]
Om studien och författarna
Artikeln Responsible gambling in practice: A case study of views and practices of Swedish oriented gambling companies publicerades online den 6 december 2018 i Nordic Studies on Alcohol and Drugs.
- Artikeln är fritt tillgänglig här via Open Access.
David Forsström och Jenny Cisneros Örnberg är båda forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och aktiva i forskningsprogrammet REGAPS – Möta utmaningar och minska spelproblem, finansierat av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
