Forskarna är skeptiska till att det svenska licenssystemet kommer minska mängden spelreklam och tillgängligheten till spel, rapporterar popNAD. För spelandets del gäller samma sanning som för alkohol – ökad tillgänglighet ger mer problem, utvecklar man.
popNAD är en populärvetenskaplig webbplats för nordisk samhällsvetenskaplig forskning om alkohol, narkotika, doping, tobak och gambling. Sajten är en del av Nordens välfärdscenter, en institution under Nordiska ministerrådet.
– Den politiska debatten har varit lång och pågått de senaste årtiondena. Även om åsikterna går isär om hur spelmarknaden borde omregleras, är alla politiska partier ändå överens om att striktare regler behövs, inleds artikeln som även delgivit som pressmeddelande.
Samtidigt är svenskarna trötta på att bli överösta med spelreklam och marknadens rykte är rekorddåligt, säger Jenny Cisneros Örnberg, föreståndare för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, vid Stockholms universitet.
Hon utvecklar:
– Om man är cynisk så kan man säga att det finns ett ekonomiskt intresse att få in skattemedel. Men med tanke på konsumentskyddet är det bättre att man har de utländska bolagen under ett svenskt regleringsparaply, där de måste anpassa sig till svenska regler.
– I samma veva är det underförstått att man inte kan ha alltför strikt regelverk eller för höga skattesatser för då kommer inte de utländska bolagen att vilja ansöka om licens, berättar Jenny Cisneros Örnberg.
[irp]
Beskattningen kan ge problem
Som The Gambler Magazine rapporterat om tidigare är förslaget att Sverige ska övergå till ett licenssystem från och med början av 2019. Grovt förklarat föreslås spelmarknaden, enligt utredningen, delas in i tre sektioner; en exklusivt för staten, en för ideella organisationer och en för alla spelbolag som möter de krav som ställs.
Jenny Cisneros Örnberg har tillsammans med docent Jörgen Hettne skrivit ett kapitel om vilka utmaningar omregleringen innebär i förhållande till rådande EU-lagstiftning.
– Vissa punkter menar man kan stå i strid med den EU-reglering som nu gäller, vilket kan ta mer än ett år att lösa, säger Jenny Cisneros Örnberg.
Beskattningen är en sådan fråga.
– Är det ett problem att man ger olika skattenivåer mellan de olika marknaderna? Vi, forskarna, tror inte det, eftersom de ideella organisationer och kommersiella bolag ska ha olika syften med sina verksamheter, men det kan ta tid att få detta bekräftat, konstaterar Jenny Cisneros Örnberg.
Hela artikeln finns att läsa här hos popNAD.
