Nyheter om spel och spelbranschen sedan 2012

Spelreklamen viktig för redaktionerna – motsvarar presstödet flera gånger om

Presstödet uppgår årligen till ungefär en halv miljard kronor, och samtidigt får redaktionerna in dubbelt så mycket pengar från spelbolagens annonser – en intäktskälla som staten försöker strypa, menar Per Hultengård, vd för Tidningsutgivarna, och Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare i Branschföreningen för Onlinespel.

– Det kan vara på sin plats att sätta in presstödets storlek i ett bredare sammanhang, skriver debattörerna under rubriken “Spela inte bort tidningarna!”.

I debattartikeln för man resonemanget om presstödet vidare:

– Den totalsumma det träts om är en halv miljarder kronor årligen. Det kan jämföras med att public service-bolagen alltid är garanterade omkring 8 miljarder kronor. Det kan även jämföras med att den samlade spelbranschens reklaminköp uppgår till mellan två och tre miljarder kronor årligen, skriver man.

Per: “Tycker det är att föregripa spellicensutredningen”

Under sommaren lämnade civilminister Ardalan Shekarabi in lagrådsremissen “Tydligare tillståndsgivning enligt Lotterilagen”, där regeringen föreslår krav på måttfullhet i spelreklamen.

I remissrundan som föregick lagrådsremissen var Tidningsutgivarna en av de instanser som var hårdast i sin kritik.

– Vi tycker att det är ett sätt att föregripa spellicensutredningen. Om regeringen redan har signalerat att måttfullhet ska gälla blir det svårt för utredningen att gå någonstans utanför det, sade Per Hultengård till reklamtidningen Resumé.

‘Ska franska bilmärken och amerikanska läskedrycker få göra reklam i Sverige?’

Även i ovan refererade debattartikel är Per Hultengård, tillsammans med sin medskribent Gustaf Hoffstedt, oroliga över att man genom regelverket “föregår” spelutredningen.

– Visserligen kallar regeringen detta en övergångslösning, men syftet är tydligt monopolistiskt, menar debattörerna.

Debattörerna lyfter även frågan om hur väl utformat Främjandeförbudet är:

– Det rådande så kallade Främjandeförbudet tar ingalunda sikte på att stoppa oetisk reklam, utan på att stoppa osvensk reklam.

Man exemplifierar:

– Ett liknande reklamförbud mot franska bilmärken, amerikanska läskedrycker eller någon annan utländsk vara vore otänkbart.

Debattinlägget finns att ta del av i sin helhet här.

Gå till Start