Nyheter om spel och spelbranschen sedan 2012

Rapport: Spelseminarium 11 februari 2016

Till dagens datum bjöds flertalet av aktörerna på den svenska spelmarknaden in till att lyssna på ett spelseminarium i riksdagshuset. På agendan stod korta anföranden av Svenska Spel, Folkspel, Branschföreningen för Onlinespel och ATG – samt en avslutande paneldiskussion.

Program 11 februari 2016

12.00             Inledning

12.05             Lennart Käll, vd Svenska Spel

12.15             Hans Sahlin, vd Folkspel

12.25             Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare BOS

12.35             Hasse Skarplöth, vd ATG

12.45             Olof Lavesson (M), ordförande Kulturutskottet

12.55             Gunilla Carlsson (S), vice ordförande Kulturutskottet

13.05             Frågestund

13.25             Avslutning

Förväntningarna

När man besöker den här typen av seminarier har undertecknad otroligt svårt att komma ihåg grundregeln – att sänka förväntningarna. Den här gången yttrade sig misstaget tydligt då jag var i princip “taggad” på att sätta mig i åhörarstolen för att lyssna på de vi skulle kunna kalla spelbolagspamparna.

Ett stort misstag, förstås.

Ju högre förväntningar, desto svårare att infria dem. Och därför känns det nu, två timmar efter avslutad samling, lite tomt.

Men vi kör en summering av det gottigaste så att ni som på arbetstid ska skriva rapporter från tillfället åtminstone har någonting att utgå från.

Fast vi gör det på The Gambler Magazines vis.

Sammanfattningsvis vill The Gambler Magazine lyfta följande punkter som mer eller mindre genomgående. Och då har vi skalat bort de grövsta klyschorna som ”vi har en marknad som på papperet är reglerad, men där verkligheten skiljer sig” och annat du kan ha läst på text-tv eller overhead de senaste decennierna.

Medtag 1: Kanalisering och spelansvar

Ska många betala lite eller ska få betala mycket? Kan vi rent av få många att betala mycket – eller får statskassan helt sonika se sig om efter intäkter på annat håll framöver?

Kanaliseringsfrågan tog ett stadigt steg framår idag och ord som ”spelskatt” och ”återbetalning” flög hej vilt i lokalen. Positivt, det är ju dit vi måste komma för att faktiskt säga något annat än tomma ord och ta allmän position i sidled.

Även konsumentskyddet var en hypad fråga som behandlades av samtliga deltagare. Här är det dock svårt att bedöma förslag och åsikter riktigt sjyst eftersom nittiofem procent av alla inspel kommer med skygglappsperspektiv. Man vill värna den egna verksamheten helt enkelt.

Spelansvaret är en av spelmarknadens viktigaste frågor, men undertecknad har svårt att se den delen av diskussionerna komma vidare om inte alla släpper garden och sätter sig i samma båt för en stund.

Extra tokigt blir ju diskussionen eftersom i princip ingen närvarande i de här forumen själva är aktiva spelare. Det vore OTROLIGT intressant att veta hur många, i ett rum som ändå har en 40-50-tal personer, som någon gång spelat på ett nätkasino?

Eller ens lagt ett livespel?

Att prata om konsumenter är en sak. Att prata som konsumenter en helt annan.

Perspektiv som många nog kan lära en hel del av. Om nu konsumenterna är intressanta för spelbolag, organisationer och politiker på framtidens marknad vill säga, men det får vi ju anta att de bör vara.

Medtag 2: Svenska Spels roll allt mer oklar

Det måste vara otacksamt för Lennart Käll att få antydan till frågan hela tiden om att det företag han är chef för kan försvinna. Men det går inte att blunda för det faktum att Svenska Spels roll på den framtida marknaden är ytterst oklar.

Det lyftes aldrig som enskild punkt under dagen, men blev samtidigt väldigt tydligt i flertalet bisatser.

Branschföreningen för Onlinespel och ATG är hyggligt på samma sida i frågan, och vill förstås se en av sina största konkurrenter på något sätt försvagas. Inte för att man vill någon ont, utan för att man, i The Gambler Magazines tolkning, tycker det blir konstigt annars.

”Det är orimligt att staten också ska ha en spelare på en marknad där man också är domare.”, sa Gustaf Hoffstedt.

”Staten ska företräda medborgarna.”, poängterade han.

Det är en delikat fråga vi får anledning att återkomma till. Men så länge Svenska Spel finns kvar och levererar pengar till statskassan vill man så klart vara kvar, i någon form och med någon ägare.

När kommer förresten diskussionerna igång på allvar om sammanslagningar av spelbolag? The Gambler Magazine sitter med jämna mellanrum och kör scenarion ”i badkaret” där både reglerade och oreglerade aktörer slår sina påsar ihop.

Testa själv, det är jätteroligt. Och inte alldeles för otroligt.

Men vi tar väl det en annan gång då.

Medtag 3: Den imaginära samsynen om självreglering

En av de roligaste punkterna att notera från seminariet var den samsyn som ändå kan skönjas gällande självreglering. Alla var överens om att självreglering, det är grejen.

”Vi tycker självregleringen fungerar bra i SPER”, lyfte Lennart Käll flertalet gånger.

”Vi hoppas det kommer finnas ett starkt främjandeförbud.”, sa dock Henrik Lindroth.

Gustaf Hoffstedt från BOS lyfte exempel från England, där spelbolagen begränsat när på dygnet spelreklam får förekomma. Engelska spelbranschens skärper sina egna regler – begränsar spelreklamen på TV efter kl. 21, löd rubriken i The Gambler Magazine i slutet av sommaren.

Vänder man på kepsen och tuffar till sig lite förstår man ju så klart att ingen vill ha en superstark kontrollmyndighet flåsande i nacken dygnet runt. Somliga hävdar att Lotteriinspektionen idag är en “tandlös tiger”, men en sabeltandad variant anno 2017 skulle inte bli något att leka med, så det vill ju så klart spelbolagen helst inte ha.

Och där av det starka självregleringsresonemanget. Åtminstone utåt sett, bör väl tilläggas.

Värt att notera är väl också att ordet ”självreglering” är ungefär som ”licenssystem”; det finns hyggligt stora skillnader inom uttrycken snarare än att uttrycken i sig betyder något. Ett monopol är till exempel också ett sorts licenssystem, bara det att tröskeln för att få den är ”ganska” hög.

Medtag 4: Några kommer förlora

Det är smärtsamt tydligt att allt fler aktörer, ideella som kommersiella, till slut börjar inse att ingen verksamhet går säker. Spelutredare Håkan Hallstedt skrev i en debattartikel i slutet på fjolåret att det kan bli läge att slakta heliga kor i vägen fram mot den nya spelmarknaden.

Och nu börjar folk inse varför, vilket i sig förstås är enbart positivt.

Undertecknad tycker samtliga aktörer på den svenska spelmarknaden ska projicera två scenarion; 1) det optimala för sin verksamhet och 2) det teoretiska läget att allt spel försvinner.

Allt.

Framförallt den ideella sektorn kommer gråta blod – eller ”bör” kanske jag ska skriva – när man inser att en löjligt stor del av sina intäkter mycket väl kan försvinna över en natt.

Vad händer då?

Vad är deras plan B? Ja, inte f-n är man rustade för att möta en konkurrensutsatt marknad utan en enda spelkrona i budgeten, för att prata klarspråk.

”Den ideella sektorn kommer lida konsekvenser”, som Olof Lavesson sa under seminariet.

Och undertecknad tycker förresten även att Magdalena Andersson med kompisgäng på regeringskansliet ska ta sig an tankeexperimentet. Att leka med tanken kan inte vara annat än nyttigt.

Medtag 5: Spelmarknaden är stekhet

Det tål att upprepas in absurdum – av den enkla anledning att det är sant: Spelmarknaden och speldebatten i Sverige är hetare än någonsin.

Fler pratar mer om spel och jag hoppas också det leder i en riktning.

Vilken riktningen är bryr vi oss inte speciellt mycket om, det kommer nämligen spelutredaren ändå inte låta sig påverkas av. Nej, det viktigaste är att branschen pratar med varandra.

Let me put it like this:

Spelmarknaden i Sverige är hetare än någonsin. Om ungefär ett år har vi ett förslag på ny spelreglering i landet. Det viktigaste fram tills dess är att branschens aktörer pratar så mycket spelfrågor med varandra som det bara går. Varför? För att alla ska komma så väl förberedda det bara går till den nya spelmarknaden – oavsett hur den ser ut.

Vi pratar med varandra. Vi lär med varandra. Vi får idéer med varandra.

På det sättet gör sig respektive aktör stark oavsett hur spelreglerna formuleras.

Alla blir vinnare, klyschigt nog.

The Gambler Magazine både tror och hoppas att våra gratisevent #Spelfrukost kan vara en aktivitet i dialogen framåt.

En längdskidåkare i Slottssprinten går inte in med inställningen att sätta krokben för sina konkurrenter. Han eller hon fokuserar på att göra sig själv så stark som möjligt för att kunna parera alla tänkbara scenarion när det väl är dags att prestera. Det är mer regel än undantag att man till och med tränar med sina konkurrenter för att få bästa möjliga sparring.

Så borde den svenska spelmarknaden också agera det här året.

Nog om det.

Betygsutdelning

Vi måste ju betygsätta dagens paneldeltagare, eller hur?

Lennart Käll, Svenska Spel

Lennart har aldrig varit någon större talare eller debattör, men jag måste säga att jag blev positivt överraskad över insatsen idag. Han hade visserligen fördelen att få inleda racet av talare men det var ändå lugnt och metodiskt, även om det kanske är lite tråkigt att förlita sig till talmanus allt för mycket.

Men vi är alla olika och rätt ord i text måste bli rätt ord offentligt också.

Att han dessutom lyckades riva ner lite skratt vid ett Trisstillfälle måste han ges plus för, även om det syntes lång väg att andra i panelen hade ämnat replikera på den om tid och format varit annorlunda.

Materialet var ambitiöst och säkert väl uttänkt, men undertecknad tror att få – om någon – fick med sig alla de nio konsumentskyddsåtgärder som Svenska Spel ämnar driva inför omregleringen. The Gambler Magazine tryckte på knapparna så tangentbordet glödde, men lyckades bara få med en handfull.

I text vill säga. Ber du mig ta dem ur huvudet blir det inte lika många som fastnade. Tyvärr, för det kändes som högrelevant innehåll.

Less is more ibland. Men å andra sidan har vi säkert tyckt det var lika snurrigt att ”bara” plocka ut några få argument att repetera in under sessionen, så det ger sig väl på något vis.

Betyg för sin insats: 5 av 10 bookmakertoasts

Henrik Lindroth, Folkspel

När vd Hans Sahlin tvingades ligga hemma med diskbrock tog marknadschef Henrik Lindroth Folkspels plats och jag vet inte riktigt hur jag ska säga att det gick.

Henrik verkar vara topp 3 sympatiska människor på jorden, men det gick igenom att det här inte till hundra procent var hans hemmaplan. Och att då dessutom hamna i politiska diskussioner och regleringsfrågor kan vara dömt att misslyckas, vilket jag dock inte tycker han gjorde.

Men det var nog tur att formatet var så maxat som det var och inte upplagt för längre debatter. Han hade behövt ytterligare förberedelsetid för att kunna göra sig själv rättvisa då.

Många frågor fick han dock. Det tyder på uppskattad närvaro från västkustgänget. Och han gick ju faktiskt aldrig bort sig heller, ska väl understrykas.

Betyg för sin insats: 4 av 10 duttpennor

Gustaf Hoffstedt, Branschföreningen för Onlinespel (BOS)

Låt mig börja så här: Det är svårt att sätta ett lågt betyg på Gustaf.

Ingen av deltagarna har mer hemmaplan än vad han har i de här sammanhangen; han är fd politiker, med all retorisk erfarenhet det innebär, och han arbetar heltid med spelfrågan.

De andra har en (1) av de här två komponenterna; antingen lever man i spelmarknaden eller så är man politiker (som har spelmarknaden som en av sina många frågor).

Med det sagt skötte Gustaf sig, som vanligt, bra. Jag tycker han vacklade lite mer än jag trodde i paneldiskussionen i två frågor, men det var ett tajt format med många på scen och inte riktigt utrymme för diskussioner/debatter, snarare korta repliker.

Hans anförande var intressant i den meningen att BOS, det vill säga hans uppdragsgivare, valde en angreppsvinkel som överraskade åtminstone mig. Med facit i hand, det vill säga baserat på åhörarnas reaktioner under anförandets tid, känns det som innehållet landade väl.

Jag inledde det här inlägget med att prata om förväntningar, och även om Gustaf skötte sig bra ägde han inte scenen så som jag förväntar mig att han ska göra. Att han sen är synnerligen ensam från de som framställs som ”onda” (läs: utländska spelbolagen) gör ju inte uppgiften mindre delikat, förstås.

Betyg för sin insats: 6 av 10 freespins

Hans Skarplöth, ATG

The Gambler Magazine har inte hört Hans Skarplöth många gånger tidigare. Här hade ATG-gänget gjort sin hemläxa riktigt väl och förberett sig bra, framförallt med ett grundmaterial som stärkte Hans inledande 5-minuterspresentation.

Säga vad man vill om siffror och tabeller men ett par tydliga diagram är svåra att argumentera emot.

Statistik kan förstås vridas precis hur man vill, det ska man vara medveten om, men det blir likväl väldigt tydlig. Speciellt i ett kort format där man bara har några minuter på sig att vinna åhörarnas uppmärksamhet.

Jämförelsetalen mellan spelande (spel på olika typer av produktkategorier) kontra samtalen till Stödlinjen kändes lite nytt och som sagt – konkret. Om alla siffror var korrekta eller ej kan nog få avgöra på den korta stunden vi såg dem, men känslan bland åhörarna var att retoriken bet bra. Kanske att man, från Hans perspektiv, skulle följt upp det lite mer i panelen efteråt för att trycktesta frågan mot sina branschkollegor. En så kallad “nästagångare”.

Om Hans prickade voltstarten perfekt, drog fältet runt ovalen och lyckades skapa sig en lucka in i sista sväng så stumnade han lite in på upploppet. Hade han hållit sig lite kall i slutet av frågestunden och kanske svarat lite mer svepande på penningtvättfrågan hade det stabila intrycket från inledningen varit det överlägsna intrycket.

Huruvida argumenten och den debatterade linjen i hans presentation faller folk i smaken eller ej, det lägger inte The Gambler Magazine någon värdering i.

Betyg för sin insats: 8 av 10 SHL-dräkter

Olof Lavesson (ordf. Kulturutskottet) och Gunilla Carlsson (vice ordf. Kulturutskottet) hamnar i ett gemensamt stycke.

Olof berörde stora delar av det han tog upp vid seminariet om spelbranschens betydelse för svenskt näringsliv. Gunilla däremot tog upp mycket av det som skrivits och sagts om spelmarknaden sedan början av millennieskiftet.

Politiker betygsätts så ofta numera att vi ger dem lite andrum. Men det var väl närmare 1 än 10 på tidigare nämnd betygsskara.

Till sist: Tack.

Till sist måste undertecknad också tacka för de vänliga ord om The Gambler Magazine som kom under dagen.

Även om jag förstås hade önskat att mitt namn fanns med på listan i entrén (jag hade ju ändå blivit inbjuden två gånger och anmält mig lika många) så är det energin från er i branschen som gör att den här sidan tuffar vidare.

Att spelbolag kommer fram, branschorganisationer tackar för en bra sajt och spelutredaren fortsätter vända sig om och säger hej känns som ett kvitto på att ni gillar vad ni läser, åtminstone ibland.

Vi kör på ett tag till helt enkelt. Glöm inte att tipsa dina kollegor om The Gambler Magazines nyhetsbrev. Vill du något gör du bäst i att ta kontakt genom att skicka ett e-brev.

Dagens sömnigaste: (kd)-politikern som adresserade åhörarfrågan till Hans Sahlin, som ju inte fanns på plats.

Dagens sömnigaste 2: Sa Gunilla Carlsson något som var nytt?

Dagens tråkigaste: Säkerhetsrutinerna i Riksdagshuset. Det är väl själva fa-an att det ska behövas i en demokratisk värld?

Dagens smidigaste: Säkerhetsrutinerna i Riksdagshuset.

Dagens gladaste: Birgitta Ljung. Anledning oklar.

Dagens jobbigaste: Dan Perssons fråga om penningtvättsdirektiven. Ingen orkade engagera sig. (Men frågan var högst säkert relevant. Om The Gambler Magazine hade lyckats lägga energi på att notera den.)

Dagens fråga: ”Kommer du från TT?”

Dagens fråga 2: ”Är det du som kommer från Expressen?”

Dagens smörgås: Trött.

Dagens roligaste: Initiativet och arrangemanget i sin helhet.

Dagens roligaste 2: Hej och beröm om The Gambler Magazine. Tack.

Dagens nyhetsbrev: Alltid det du får genom att plita ner e-postadressen i rutan nedan.

Gå till Start