Det är inte bara i Sverige som diskussionerna om den framtida spelmarknaden är på tapeten. Danmark har, som många av The Gambler Magazines läsare säkert känner till, införskaffat ett licenssystem som fler länder nu analyserar för- och nackdelar från. I Finland kommer nu nästa nyhet – ett potentiell sammanslagning av de tre finska nationella penningspelsbolagen Veikkaus, Penningautomatföreningen (RAY) och Fintoto. Enkelt förklarat Sveriges motsvarigheter till Svenska Spel och ATG (samt spelautomater).
– Spelmarknaden lever i en tid av snabba förändringar som samtidigt präglas av fortsatt tillväxt och hårdnande konkurrens. Det har fått beslutsfattarna att agera, och förra veckan visade Finanspolitiska ministerutskottet grönt ljus för en sammanslagning av de tre nationella penningspelsbolagen Veikkaus, Penningautomatföreningen (RAY) och Fintoto, skriver Stig Nygård i en debattartikel hämtad från finländska tidningen Vasabladet.
Syftet, menar Stig Nygård, är att bevara ett penningspelssystem i Finland, som grundar sig på att de inhemska penningspelsbolagen också framöver ska kunna försvara sin monopolställning.
Tanken är att den nya regeringspropositionerna ska lämnas till Finlands riksdag senast under vårsessionen 2017.
Stig Nygård skriver:
”Ministerutskottet framhåller att systemet med monopol är det bästa sättet att förhindra missbruk i samband med penningspel och minska de sociala olägenheter och negativa effekter på hälsan som penningspel kan orsaka. Där gör sig nog ministeriet, och spelbolagen, skyldiga till hyckleri.”
En annan motivering som ministeriet framför i sitt arbete är att ett monopol säkrar att intäkterna går till allmännyttiga ändamål:
”Veikkaus, RAY och Fintoto bidrar med 1,2 miljarder euro per år som fördelas mellan idrott, kultur, ungdomsarbete, vetenskap, hästnäringen samt organisationer inom social- och hälsovård. Det finns dock exempel från andra länder, som exempelvis Danmark, där man använder sig av ett licenssystem. I det upplägget betalar de internationella spelbolagen en del av sin avkastning till staten. Säkert skulle såväl Veikkaus som RAY också vara framgångsrika ifall monopolet skulle upphöra, men vilket upplägg som ger staten mera pengar må vara osagt.”
Det tredje benet i debattartiklen handlar om förenklad administration:
”Genom en sammanslagning kunde spelbolagens administration göras lättare vilket skulle sänka kostnaderna. Tidigare sågs spelbolagens chefsjobb som välbetalda belöningsuppdrag för avdankade politiker, nu har dock bolagens organisationerprofessionaliserats. Men det finns nog skäl för statsrådet att se över lönenivån för direktörerna i spelbolagen. Det är absurt att de högsta cheferna i spelbolagen har mångfalt högre löner än exempelvis vår statsminister och våra ministrar som ändå i praktiken jobbar dygnet runt under den tid de sköter sina uppdrag. För att inte tala om det ansvar som vilar på de ledande politikernas axlar.
En sammanslagning av tre monopolbolag till ett, slimmar säkert kostnadsstrukturen och höjer omsättningen så pass att det nya nationella bolaget är konkurrenskraftigt.”
