”En ny australiensisk studie (Hing, Russell, Gainsbury & Blaszczynski, 2015) pekar på att personer som anser sig vara professionella eller semi-professionella spelare i betydligt högre grad har spelproblem än vanliga amatör-spelare. Drygt 26 % av de professionella och semi-professionella spelarna uppfyllde kriterierna för spelberoende, mot 12,9 % bland amatörspelarna av en total population på 4594 spelare. Dessutom hade de värre problem än vad ”vanliga” spelberoende hade.”
Så inleder Anders Nilsson sitt blogginlägg på spelforskning.se.
Han utvecklar resonemanget från studien med bland annat:
”Det kan tyckas märkligt att personer som uppenbarligen inte upplever särskilt stor framgång av sitt spelande ändå anser sig vara proffs. För många innebär säkert proffs-identiteten ett skydd mot en del av det stigma som spelberoende innebär, vilket författarna spekulerar i. Det är lättare att hävda att man bara har en tillfällig dipp om man samtidigt hävdar att spelandet är ett yrke som vilket som helst. En annan förklaring är att spelare i allmänhet, och problemspelare i synnerhet, har dålig koll på hur mycket pengar de faktiskt spelar för.”
Väl ansedda psykologen Jakob Jonsson kommenterar:
– Den enkla sanningen är nog fortfarande att om man ska försörja sig på spel så ska man arbeta på eller äga ett spelbolag.
Är du intresserad av spel, läs hela inlägget här hos spelforskning.se.
